Ljusen är tända, tekoppen står redo med grön söderblandning, jag har myst ner mig under en filt och i bakgrunden skymtar en fotbollsmatch - precis så som det brukar se ut ungefär en-två gånger i veckan. Jag kanske inte är den mest intresserade och matchen har inte heller börjat speciellt bra, men utöver lite sura miner från den andra sidan av soffan är det rätt mysigt ändå. Jag hinner hålla på med lite annat under tiden och tänkte att det var dags att kika in här igen, efter en sisådär fyra månader.

Jag skulle vilja påstå att mitt mående är väldigt mycket bättre nu än det varit det senaste året, jag börjar verkligen komma tillbaka och bli mig själv lite mer igen. Det känns riktigt härligt och det här kanske är ett av alla tecken jag konstant hittar på att det stämmer. Att äntligen orka ta mig tid att skriva lite, något som jag gillar så oändligt mycket.

Det är mycket roligt som ligger framåt i tiden och även om framtiden också känns oviss på många sätt så känner jag att jag börjat hitta ett lugn i att det som händer händer. Jag är bra på att överanalysera, planera och alltid ha koll på allt, men vissa saker går faktiskt inte att styra hur mycket jag än försöker. Jag har kommit till en punkt där det känns helt okej.

Fotograf: Nathalie Mahzouni Kanfjäll